N.P. Wetterlund - en bibellärare och profetröst för vår tid 

  O, ni Kristi lärjungar, ni oerfarna nybörjare, ni dyrbara lamm bland vargar, vilkas klor både för dem själva och för er till en tid är dolda under välmenande och nitälskande fåryta — er största fara är inte er synd, inte ert ännu så onda hjärta, för det vet mästaren råd, utan er största fara är den att ert hjärta genom ande- och budlös nåd kan övergå i ormen med skenet av Kristi namn. Och kommer ni en gång riktigt in i skökans nät, då vet mästaren inget råd med er. ....

   Och det finns endast en väg att undgå denna fara, den gamla vägen, som är denna: ”Kom till mig, lär av mig!” (Matt 11:28-29). Sätt sekundlig kurs på själva personen, personen, och aldrig på hans verk i och för sig. Han själv är det största verket, slutsumman av alla sina verk. Och förbli stadigt och ihärdigt hos honom i ur och skur, i allt ditt elände. Gå i skola hos honom. Där föreläggs endast en läxa, alltid samma läxa i alla lägen, i alla förhållanden, nämligen att inlära Jesus som ”de tu buden” *, på vilka allt hänger, d.v.s. att inlära Jesus som första- och andrabudsanden, försoningsanden, nådanden, den utlovade anden. Ja, just därpå hänger det:

      att inlära Jesus som den försonande, förlåtande, födande, helgande första- och

      andrabudsanden,

      att umgås med Jesus som första- och andrabudsanden,

      att tala med Jesus som första- och andrabudsanden,

      att be till Jesus som första- och andrabudsanden,

      att vandra med Jesus som första- och andrabudsanden med slaktmärket, som förvisso inte

      bär slaktmärket förgäves, utan sekundligen ”märker dig” med mildaste försoning, förlåtelse

      och hjälp.

   På ”de tu buden” upphängde Jesus allt. Och på dem hänger allt i tid och evighet. På dem hänger vår frälsning och på inget annat. Utanför första- och andrabudsanden ges det i tid och evighet ingen frälsning. Ty den, som inte har Kristi ande, hör honom inte till. Allt tal om nytestamentlig frälsning utanför Kristi första- och andrabudsande är bara skökoprat. Och av sådant är kristenheten full, .....

Andens Lag, sid 454 och 456  (kap 7, sid 3 och 4 i pdf-filen)

De heligas kläder

  De heligas kläder är den eviga tubudskärleken^*, den eviga tubudsrättfärdigheten^*, den eviga tubudsnåden^*, den evige tubudsanden^*.

  De heliga står som ljus-subjekt eller ljus-barn inne i det eviga ljus-subjektet, vilket är han som sa:

"Jag är världens ljus."

    Utanför Jesus – inget ljus, inga kläder.

    Utanför Jesus – slocknad och naken;

    men inne i Jesus – tänd och klädd.

  Guds folk kring hela jordens rund har sin nationaldräkt. På den känns Herrens heliga igen. Den är enkel och varm, ledig och lätt. Dess insida är förstabudskärleken, dess utsida är andrabudskärleken. Det krönta Israel är solfolket, det vita och varma folket.

  Denna dräkt har en härlig doft. Den doftar himmel. Lukta på en solmänniska, och du känner, att hon luktar överjordiskt och övervärldsligt. Hon doftar starkt av "det första, största och yppersta"  (2 Kor 2:15, 16).

Andens Lag, sid 1136 - 37 , ( kap. 12 sid. 3 - 4 i pdf-filen.)

Själavård för övervinnare

   Felet är det, att du inte släpper upp dig för "Andens lag", som är evangelium. Du vill själv vara lejonet; och därför går ditt övervinnande ideligen sönder, så att du "ligger där". Du måste först nedbrytas och övervinnas av Övervinnaren, så att du i sanning blir "icke-övervinnaren", innan du kan bli övervinnare i honom. Släpp själv-lejonet, så blir du lejonet. Därpå hänger det. — Den sanne övervinnaren är nollmänniska inför sig själv och skräpmänniska inför världen och guldmänniska inför Gud. Det är sådana övervinnare, som mönstraren på Patmos söker.

   Men finns det sådana övervinnare? Ja, de finns. Herren fann sådana t.ex. i Smyrna och Filadelfia. Båda dessa församlingar stod ostraffliga inför hans skarpa blick. Han hade ingenting emot dem. Inte ett ord av bestraffning eller förebråelse. Där ser vi, att ett verkligt övervinnande är möjligt.

   Men nu ska vi inte tänka oss detta övervinnande som syndfrihet. Ett syndfritt övervinnande finns inte på jorden. Och Herren kräver inte ett sådant. Vad han kräver får vi se i de sju breven till församlingarna i Uppenbarelseboken. — Gruva dig alltså inte över den synd och brist som dagligen, ja, sekundligen fläckar ditt övervinnande, trots din innerligt goda vilja och ihärdiga kamp att alltid stå ren. Med denna din vilja och kamp står du inne i försoningens tubudsande^*, och där fortgår din rening som en stadig ström långt utöver vad du kan begripa eller ana. Gud är aldrig småaktig. Han gör ingen affär av din ouppsåtliga svaghet, hänger inte upp sig på synd som i grunden är rotlös i din vilja. Där han finner det storslagna tubudsdraget^* som vill den eviga kärlekens allhet och helhet, där är han storslagen som ingen i himmel eller på jord.

Andens Lag, sid 674 , ( kap. 9 sid. 2 i pdf-filen.)